Kulturhistorisk värdebeskrivning av Oscar II Fort

Oscar II fort är beläget på Västerberget på södra sidan av inloppet till Göteborgs hamn. Fortet kom att bli den sista fasta befästningen av Göta älvs mynning mot västerhavet sedan medeltiden. Detta i sig ger anläggningen ett osedvanligt högt bevarandevärde.
Oscar II fort är en ung befästning med en kort uppbyggnadshistoria. Fortet anlades kring sekelskiftet 1900 med en för tiden ny försvarsteknik och bär spår av flera seklers erfarenheter inom befästningskonsten.

Sedan Statens fastighetsverk övertog anläggningen av Fortifikationsverket har fortet och dess omgivningar vuxit som besöksmål. Värdebeskrivningen skall vägleda i diskussioner om framtida utnyttjade och förvaltning.

Innehåll
- Identifierade grundmotiv som dokumentvärden och upplevelsevärden
- Redovisning av förstärkande och övergripande motiv
- Värdesammanfattning

Dokumentvärden

Försvarshistoriskt värde
I den uppbyggnad av förvarsanläggningarna kring Göta Älvs mynning som påbörjades redan under 1200-talet utgör Oscar II fort den sista bevarade årsringen.
Fortet har med sitt läge på Västerberget under sin operativa tid bidragit till försvaret av både den civila och militära hamnen. Detta är en viktig kontinuerlig länk till vår samtid.


Karta över västkusten, med special över Göteborgs omgivningar, där de viktigaste fästningarna från 1600- och 1700 talet utmärkts. Kenneth von Kartaschew. Bebyggelsehistorisk tidskrift 1985/10.
Oscar II fort har markerats på kartan.

Befästningshistoriskt och byggnadshistoriskt värde

Viktig länk i försvarskedjan
Oscar II fort ingick i försvarssystemet Älvsborg fästning som bildades 1904 efter instruktioner av 1897 års befästningskommité. Läget på Västerberget bygger inte vidare på någon tidigare försvarsanläggning och fick en viktig funktion, som kustfästning, i försvarskedjan under flera decennier. Kustförsvarskommissionen 1907 föreslog bland annat att försvarslinjen skulle förstärkas med ytterligare bestyckning på i det då nyligen färdigställda fortet.

Inloppet till Göteborgs inre hamn med Oscar II fort insprängt i Västerberget. Vallgraven skymtas under de uppställda kanonerna i Batteri 02.

Förskansning under mark
Fortet var bland de första anläggningarna i den nya strategin att förskansa sig under omgivande marknivå. O II har inte genomgått någon radikal ombyggnad och är i detta avseende unik. Kring befästningar av detta slag fanns behov av stöd av andra truppslag. Skydd för infanteriförläggningar finns bevarade i närheten av fortet.

Förstärkningar
Under mellankrigstiden förstärktes O II med en befästning på Stockholmskär som delvis finns bevarad och förutom det sattes nya fasta minspärrar upp.
Återmonteringen av fortets ursprungliga bestyckning pågår vilket ökar förståelsen och värdet av anläggningen.

Innovationer möter traditionell teknik
Den moderna förvarsanläggningen är fylld av innovationer och nya tekniker samtidigt som den bygger vidare på historiska försvarstekniker. Vallgraven med sina kontreskarp-gallerier som försvar av huvudanläggningen bygger vidare på en befästningsteknik från 1600-talet. I den nya typen av befästningar i berg får vallgraven både en försvarsteknisk funktion och en under sprängningsarbetena en rent byggnadsteknisk betydelse.

Sällsynthet
Det byggdes ett antal liknande anläggningar i landet kring sekelskiftet 1900.
Befästningarna blev relativt snabbt omoderna vilket innebar att de byggdes om eller avvecklades förutom de anläggningar i Europa som befunnits i krig. O II byggdes inte om i någon större omfattning och har inte heller påverkats av civil verksamhet eftersom det legat inom regementsområdet.

Anläggningshistoriskt värde
Det är ett stort värde att huvudanläggningen och även att flera delar som ingår i den kompletta anläggningen finns bevarade.

Relationsritning upprättad av fortifikationsbefälhavare Claes Grill 1907.

Fortet
Huvudbefästningen är inrymt i övre delen av Västerberget. Fortet utgörs av en kärnanläggning kringgärdad av en torr vallgrav. I kärnanläggningen inrymdes samtliga utrymmen som krävdes för att hålla fortet vid liv. På hjässan finns batterier, skyttegallerier, syftstationer, belysningsschakt och ett vattenmagasin. Hjässan nås via inre trappor ursprungligen från en lättare bro över vallgraven. Två tunnlar leder in till vallgraven från vilken man når kärnan och utrymmen i kontreskarpen – den motsatta delen i vallgraven.

Götiska batteriet
Götiska batteriet, är en komplett, mindre, befästning med logement, officersrum, och klosetter som finns bevarad i samma berg som huvudfortet. Den kasemattuppställda bestyckningen försvarar utlagda mineringar samt hamnens innersta farvatten. När man nalkas anläggningen från sjösidan är dess kanonmynningar det första man möts av.

Hamnen
Viktiga delar är hamnen med bryggan. Under uppbyggnadsskedet och driften av anläggning var angöringen från hamnen och den ursprungliga järnbanan upp till anläggningen den viktigaste försörjningsvägen. Idag är bryggan raserad men går att återskapa för besöksändamål och järnbanans banvall kan skymtas på skrå uppför bergets östra sida.

Vattenteknik
På Kärringberget öster om Västerberget finns en fördämd damm som försåg fortet med vatten som leddes med självtryck via en underjordisk ledning upp till reservoaren på hjässan.
Denna vattensamling skapade vattenreserv, vattentryck i fortet, branddamm och senare som kylvatten till maskinell utrustning. Tekniken i form av kanaler, små slusskivor och ventiler finns synliga i fortet och terrängen.

Bergrum
O II anlades genom att man först sprängde sig ner till vallgravens nivå för att sedan spränga sig in i berget för att skapa fortets utrymmen. Övriga samtida befästningar byggdes ibland efter andra byggnadstekniska principer beroende på bergskvalitet och topografiska förutsättningar. Bergrummen byggdes som ventilerade och uppvärmda utrymmen och var i vissa fall rikt dekorerade med måleri och inredning.
Förutom den utsprängda graven och rumsligheterna i fortet finns två längre tunnlar ut och in i vallgraven.
En av dem utgör huvudentré och är gestaltad med monumentala avgränsade delar i form av emblem och gallergrindar samt samtidigt är det en försvarssäkrad entré. Angripare skall både forschera fordonshinder och grind samtidigt som de beskjuts inifrån fortet och från ljusschakt i tunnelns tak.
Den andra tunneln som leder som mynnar i vallgravens nordöstra hörn är en servicetunnel och en möjlig sortitunnel.

Vy över fortet med horisontlinjen och Nya Älvsborgs fästning i fonden.
Från denna position överblickar man hela hjässan med de tre batterierna och observationsplatsen för eldgivning samt vallgravens linjer med kontreskarpgallerierna. För att bibehålla förståelsen för anläggningen är det ett stort värde att vallgraven och hjässan får behålla sin gestaltning.

Planlösning
Planlösning och strukturer skapades med förebilder dels efter äldre fästningar och dels efter förebilder från marinens fartyg, som genomgick en omfattande uppgradering samtida med O II. Bland annat är detta tydligt med avseende på rummens läge och funktioner samt i detaljer som hängkojer, talrör, master för signalering mfl.

Arkitekturhistoriskt värde
Under 1800-talet vidareutvecklades försvarstekniken med att anlägga befästningar under marknivå. Influenser fanns från Europa och anpassades till våra förutsättningar.
Det utvecklades en svensk modell där berget användes med sin naturliga och ursprungliga form i så stor utsträckning som möjligt. En vallgrav sprängdes ut kring en kärna. Därefter sprängde man sig horisontellt in berget och skapa de planerade utrymmena.
Detta innebär det är en är en kort arkitekturhistoria i den fysiska anläggningen men påverkad av ett sekellångt utvecklingsarbete under 1800-talet utifrån ett flerhundraårigt fästningsbyggande.
O II:s föregångare använde en delvis annan metod vid uppförandet. Man sprängde sig ner i berget för att därefter anlägga fortet och bygga ett bombsäkert tak. Vid båda anläggningsmetoderna går det ut på att omforma naturen i fortets närhet. Man kan i vissa fall tala om god landskapsarkitektur såsom planteringar och grästäckningar så kallade gazoneringar. I O II:s fall följer anläggningen bergets form och endast på ett par platser fylldes svackor ut.
Fästningars traditionella vapen/emblem finns vid porten i berget i form av Oscar II:s krona och en inskription på vit marmorbakgrund i entrétunneln.
Det finns speciella och formanpassade detaljer på flera platser inom anläggningen och monumental arkitektur vid entrén i form av en väl smyckad gallerport med emblem.
Väl designade och hållbara byggnadsdetaljer som tex ett klinkergolv löper i samtliga korridorer. Inredningsdetaljerna är typiska för tiden kring sekelskiftet 1900 men utsmyckningar och färgsättningen är ovanliga för befästningsanläggningar. Det finns stuckatur och dekorationsmåleri i en jugend-färgskala som för tankarna till ombonad bostadsmiljö.
De murar som är gjutna i armerad betong är väl utformade i sina detaljer och hållbarhet.

Teknikhistoriskt värde. (Försvarsteknik tas ej upp i denna beskrivning.)
Tiden runt sekelskiftet var den mest innovativa tiden någonsin i Sverige. O II utrustades med det främsta av teknik från sin tid. Installationer och innovationer tycks ha vidareutvecklats på plats och delvis kompletterats med ny teknik och då har spår från de äldre lämnats kvar.

Uppvärmning
Anläggningen har haft ett par olika uppvärmningssystem vars tekniska komponenter finns bevarade.

Vattenförsörjning
Vattensystemet i fortet är som tidigare nämnts byggdes ut och kompletterades allteftersom ny teknik krävde bla. kylteknik, uppvärmning, tvättrum, matlagning, vattenklosetter mm. De flesta årsringarna i form ledningar och maskiner finns bevarade.

Belysning och elektricitet
Elektrisk ström och därmed belysningsarmaturer var ny teknik. Det finns bevarade ledningsnät och god dokumentation. På ett synligt sätt redovisas hur en helt ny energikälla användes i fortet.

Kommunikation
Kommunikationen inom, till- och från fortet skedde både med väl beprövad teknik och den helt nya som baserades sig på elektricitet, radiovågor och telefoni.
Radio, telefon och signalsystem samt säkerhets backup med klassiskt talrör. Oscar II fort var en av de första anläggningarna i Sverige som använde telekommunikation med så kallad gnistteknik som senare gav upphov till namnet för området Gnistängen i Västra Frölunda.

Transportanordningar inom anläggningen
Lyftanordningar, hissar och transportbanor krävdes för att förse kanonerna med ammunition samt för att lyfta och sänka de tunga strålkastarna.
Flera delar finns bevarade och andra är demonterade men rummen, stråken och schakten i berget ger en god bild av en välplanerad, teknikfylld, modern försvarsanläggning.

Ammunitionshiss. Claes Grill 1907

Bestyckning
Oscar II fort utrustades med nytillverkad bestyckning och inte, som flera av de övriga samtida, med begagnad utrustning. Detta visar på hur viktig O II ansågs vara.
Fortet hade fem batterier. Huvudbestyckningen var 2 st 24 cm kanoner i självsänkande lavettage. Två stycken 15,2 cm kanoner i pansarkupol. ett batteri om 6 pjäser 57mm i kontreskarpsbatterierna , ett batteri med fyra st 57 mm kanoner i pansartorn samt ett batteri om fyra 57mm i kassematt lavetage ( Götiska batteriet ).
Kanonerna flyttades till nya positioner under mellankrigstiden. Vid nedläggningen av det fasta försvaret är det ett stort värde att originalkanonerna ges möjlighet att åter monteras på rätt plats.

Vattenavledningssystem
Befästningar har i alla tider farit illa av vatten i olika former. O II, som ligger på en höjd, belastas i första hand av regnvatten som tränger genom berget. Ett sinnrikt och välbyggt system leder dels ytvattnet i kanaler från hjässan ut i vallgraven via spygatter och dels in i kärnan, på ett kontrollerat sätt, för att vid lägsta golvnivå ledas ut i vallgravens diken. Vatten tränger även igenom berget på ett okontrollerat sätt och tas om hand via innertak och innerväggar som skapar rum – i – rummet i de utsprängda utrymmena. Vattnet leds till diken som i sin tur leds till huvudkorridorens rännor för att sedan på samma sätt som övrigt vatten ledas ut i vallgraven. Det är imponerande att följa de små rännorna och fascineras över hur förvånansvärt bra det fungerar än idag.

Byggnadsteknikhistoriskt och byggnadstekniskt värde
Byggnaderna är väl projekterade och planerade både i avseende byggnadskonstruktion och inredning. Både obeprövad och beprövad teknik har använts. I det sistnämnda avses cement och armerad betong och det mera ovanliga är t ex de formpressade innerväggarna vars isoleringsförmåga uppnås med kokosfibrer inblandat i ett gipsmaterial. Skivorna har stått i fuktig miljö i 100 år och håller formen och i vissa fall bemålningen på ett imponerande sätt. Sammantaget ger blandningen av nytt och gammalt byggmaterial en spännande miljö för alla besökare.
Originaldelar finns bevarade men en omfattande ”saneringsrivning” förekom under 1990-talet. Inventering och dokumentation var bristfällig vilket innebär att allt kvarvarande är av högt värde.

Inventarieritning för befälsköken 1906. En av flera detaljerade inredningsritningar för fortet.

Det utsprängda berget utgör fasader på de flesta ställen men inom vissa zoner övergår den rustika väggen till fint huggen granit i murade block. År 2001 genomfördes en rekonstruktion av fönster. Då valdes att skapa nya fönster med byggteknik som efterliknade de ursprungliga i så hög utsträckning som möjligt. Syftet var att de skulle kunna anpassa sig till den byggnadsfysiska nedbrytningsprocess som pågår i fortet. Krigshistoriskt värde
Oscar II fort har utgjort försvaret av Göteborg och Göteborgs hamn sedan 1907 till 1955, Götiska batteriet fram till 1986.
Under första världskriget ansågs O II vara i så gott skick att förstärkningar inte behövdes. En kompletterande befästning uppfördes på Stockholmsskär klart 1919. Under mellankrigstiden bedömdes att nya batterier i yttre havsbandet skulle upprättas och bestyckning skulle hämtas från O II. Inför andra världskriget hade dessa byggnadsarbeten inte färdigställts varför O II än en gång bestyckades och mobiliserades.

Socialhistoriskt värde
Fortet kunde bemannas med 250 man vilket krävde en tydlig hierarki. Den är avläsbar i fortets organisation och rumsindelningen med de specifika funktionerna. Förläggningar och mässar finns för olika kategorier av manskapet ligger tätt och vägg i vägg med läkarmottagning, kök och förråd. Både utrymmen och ritningar finns bevarade.
Stor dramatik från andra världskrigets mobilisering finns skildrat i flera typer av litteratur.

Samhällshistoriskt värde
Vid skapandet av O II hade samhället en struktur som avsevärt skiljer sig från dagens.
Den rojalistiska och nationalromantiska andan och Konungen Oscar II:s betydelse var viktig. För att genomföra militära projekt krävdes bla annat privata donationer. Kyrkans betydelse var stor vilket visar sig t ex genom att Biskopen tar ”första spadtaget” till O II.
Detta ger O II extra stort värde jämfört med flera av liknande samtida anläggningar.
Efter att Statens fastighetsverk övertog förvaltningen har anläggningen visats upp för det civila samhället. Besöken väcker ofta stort intresse och fascination – inte minst visade det sig vid ”Öppet hus dagen” våren 2004 och 2012 då över 8000 personer besökte O II under ett par timmar och 2012 då minst 12000 besökte fortet. Intresset från utländska besökare ökar stadigt.

Personhistoriskt värde (Bör utvecklas/utredas.)
Tre personligheter framträder tydligast i litteraturen;
Konungen Oscar II, Biskop Rohde och Fortifikationsbefälhavaren Claes Grill.

Upplevelsevärde

Kontinuitetsvärde
Med sitt läge i centrala Göteborg är Oscar II fort lätt tillgänglig för alla.
1869 upphörde Nya Älvsborg som fast försvar. 1897 års försvarsberedning föreslog en ny anläggning till försvar mot anfall från sjöstridskrafter. O II verifierar det behovet av ett nytt försvarssystem för tiden strax före förra sekelskiftet. Under tiden fram till våra dagar har värdet varit säkerställt på ett vis i och med att KA 4 och AM4 har varit verksamma på området. I dag framstår kontinuitetsvärdet för Oscar II fort som omistligt. Platsen för Oscar II fort har möjlighet att skapa värden för historien och för framtiden.

Patina
Det finns bevarandevärd patina över hela fästningen.
Över hela fortet finns patina som uppstått av väder och vind under 100 år.
Patinan hjälper besökare att förstå hur snabbt en byggnad förfaller utan uppvärmning och med vatten och temperaturskillnader som tärande element. Slitage av mänsklig hand förekommer nästan inte alls då fortet inte har varit i bruk under längre tid. Upplevelsen av att naturen på egenartat sätt tar tillbaka berget är stark. Som besökare försätts man i en andaktsfull stämning. Patinan bidrar till att fortet inbäddas i en vacker färgskala av jordfärger.
De rekonstruerade fönstren med sin klara ockra kulör bidrar till att förstärka patinan och påminna om fortets glansdagar. Om inte alltför lång tid kommer dock de nya fönstren att ställa in sig i ledet av byggnadsfysiskt förfall.
Patinan utgör en omistlig del av dagens anläggning och är självklar att bevara.

Symbolvärde
Det finns tydliga, starka och lätt identifierbara symbolvärden i anläggningen och dess historia. Som försvarsverk av yppersta klass var fästningen från början en symbol för starkt försvar. Som blivande byggnadsminne får fästningen ett ”nytt” symbolvärde som innebär förståelse av flera historiska skeenden som utvald representant för den typen av befästningar.
Som en symbol står de stora 24 cm kanonerna i ett försvarstekniskt felaktigt uppställt läge på Västerberget. Det uppställda läget är försvarstekniskt felaktigt läge men det fungerar väl som en påminnelse om fortets läge i berget
Fortet är även laddat med flera traditionsvärden för militären.

Patinan bidrar till att fortet inbäddas i en vacker färgskala av jordfärger.

Förstärkningsmotiv

Autenticitet
Nedbrytelsen och förfallet som pågått under lång tid bidrar till en känsla av orördhet och äkthet. Det går att uppleva både hur anläggningen en gång såg ut, samt hur tiden sedan brutit ner den långsamt. I sin avklädda nakenhet blir fortet greppbart. De tillägg som gjorts sammansmälter väl med anläggningens ursprungliga känsla.
Originalitet och sällsynthet
Ett fåtal anläggningar av O II:s typ är utvalda i samråd med Riksantikvarieämbetet som bevarandevärda. Om övriga fort inte bevaras blir fästningen unik i sin form och funktion både i Sverige och globalt. Ett fåtal anläggningar finns bevarade då de flesta förstördes eller byggdes om i övriga Europa under världskrigen.

Pedagogik
Med sitt läge i hamnen har O II stora möjligheter att fortleva i ett stort sammanhang och som är enklare att förstå. Anläggningens koncentrerade yta gör det lät att levandegöra och ge en pedagogisk överblickbarhet.
Ritningar och ursprungsdokumentation finns.
Pågående restaureringsarbeten i form av fönster och dörrar samt återmontering av bestyckningen ger en god plattform för ett framtida restaureringsprojekt.
Som relativt sentida befästning innebär O II ett ökat pedagogiskt värde för förståelsen och möjligheten att relatera till den här sortens anläggningar som inte går så långt tillbaka i historien. Det ger en känsla av närhet i tiden.

Representativ
O II är en god representant för sin befästningsteknik och sitt förvarssyfte. I sin nuvarande gestalt representerar O II en svunnen epok i anslutning till vår egen tid.

Utvecklingsmöjlighet
Oscar II fort har goda utvecklingsmöjligheter med hänsyn till sitt läge i Göteborg.

Inloppet i Göteborgs hamn med Nya Älvsborg i fonden. Fortets hjässa med Batt 02, löpgravar, vallgrav och glacis.

Värdesammanfattning
Oscar II fort är ett koncentrat av aktiviteter som under 100 år givit ett stort antal starka värden. Det finns tre förhärskande huvudmotiv som framträder i den kulturhistoriska värderingen; Kontinuitetsvärden, det befästningshistoriska och det teknikhistoriska värdet. De är representanter för både upplevelse- och dokumentvärden.

Kontinuitetsvärdets starkaste motiv är det faktum att platsen och fortet är den sista årsringen av en serie med befästningar som, fram till våra dagar, funnits i området sedan 1200-talet. För närvarande pågår en återmontering av bestyckningen efter att den under relativt kort tid varit ”utlånad” till rikets nu nerlagda, absolut yttersta, västra försvarslinje.

Det teknikhistoriska värdet framträder tydligt. I en avgränsad volym i ett fuktigt berg har det skapats ett konglomerat av all den nya teknik som fanns tillgänglig för tiden. Man gjorde stora ansträngningar för att få allt att fungera i den fuktiga miljön. På några decennier har nästan allt försvunnit men det finns fragment av det mesta och på ett förunderligt är det ”enkelt” att levandegöra. Fästningens autenticitet bildar till att man lätt kan föreställa sig hur det sett ut och fascineras av det. Samtidigt har allt idag synligt material invävts i en omistlig och fantasieggande patina som i sig själv påverkar varje besökare. Man påminns om hur lätt tingen bryts ner och vår egen tids teknikfyllda tid ger en speciell känsla.

Det befästningshistoriska värdet är starkt med avseende på att Oscar II fort är en av de få anläggningar från denna tid bevaras i landet och övriga världen. Fortets prestanda utvärderades kontinuerligt och inför första världskriget ansågs inte O II behöva förstärkas utan i stället kompletteras med en ny befästning på Stockholmsskär. I mellankrigstiden framhölls O II:s dubbla betydelse att dels skydda Göteborg mot anfall från sjön och dels som skydd mot örlogsdepån i hamnen. Det faktum att O II har värderats högt militärt fram till tiden efter andra världskriget ger stora möjligheter att fortleva i en levandegjord funktion i våra dagar.

Läget på Västerberget – mitt i Göteborg – är fascinerande och förstärker motiven ytterligare att utveckla Oscar II fort som besöksmål. /MN